Solen hade precis gått ner bakom trädkronorna utanför fönstret, och lägenheten badade i ett mjukt, gyllene ljus från de tända ljusen på nattduksbordet. Doften av lavendel och sällsynt sandelträ svävade i luften, skapade en varm och rogivande atmosfär.
Emilia satt på sängkanten och kände hur hennes kropp redan var avslappnad bara av tanken på vad som skulle komma. Erik stod bakom henne, hans händer varma av oljan han gnuggat mellan handflatorna. Han lät dem glida lätt över hennes axlar, smekte hennes hud med långsamma, cirkulära rörelser.
“Känns det skönt?” viskade han mot hennes öra, hans andetag fångade i hennes nacke och skickade en lätt rysning längs ryggraden.
Hon svarade med ett mjukt hummande, slöt ögonen och lät sig föras bort av hans beröring. Hans fingrar arbetade sig nedåt, utforskade konturerna av hennes rygg, rörde sig långsamt och metodiskt. Han hittade spänningar i hennes muskler och masserade dem med en mjuk men fast hand, medan hans läppar ibland snuddade vid hennes hud, lämnade en svag hetta efter sig.
Emilia vred sig lätt under hans händer och drog ett djupt andetag. “Din tur snart,” mumlade hon och vände sig om så att hon nu satt ansikte mot ansikte med honom. Hon doppade fingrarna i oljan, smorde in dem och lät dem sakta glida över hans bröst, neröver hans mage i mjuka, sensuella drag. Erik slöt ögonen och njöt av hennes beröring, en djup suck undslapp honom.
Hennes händer fortsatte sin utforskning, rörde sig långsamt och lekfullt längs hans sidor. Hennes blick följde hennes rörelser, och hennes andetag blev tyngre. Erik öppnade ögonen, hans blick mötte hennes och i det ögonblicket fanns bara de två, inneslutna i varandras värme.
Han drog henne närmare, lät sina fingrar vandra upp till hennes ansikte och smekte hennes kind med en innerlig ömhet. “Du har magiska händer,” viskade han och lät sina läppar smaka hennes, långsamt, utforskande.
Den svaga musiken i bakgrunden flöt ihop med deras andetag, och oljans lena doft blandades med deras häftiga puls. Det var som om tiden stod stilla, och ingenting annat betydde något än deras beröringar, deras närhet och det långsamma uppbyggandet av längtan mellan dem.