Noveller

Sexigt vid bassängen

Ångan låg tät över bassängen, svepte in den i ett mjölkigt dis som gjorde allt diffust, förutom henne. Hon stod vid bassängkanten, vattendroppar pärlande över hennes solkyssta hud, baddräkten smetande sig som en andra hud över hennes kropp. Hans blick fastnade där, oförmögen att släppa taget.

Vattnet kluckade dovt när hon gled ner i den varma bassängen, håret föll i blanka slingor över axlarna. Han följde efter, känslan av hettan som omslöt honom gjorde huden extra känslig, varje rörelse, varje droppe, blev som en smekning.

Deras blickar möttes genom ångan, och hon log – det där lilla leendet som brände sig fast, lika intensivt som värmen runt dem. Hon simmade närmare, långsamma rörelser, tills deras kroppar nästan snuddade vid varandra. Hjärtat slog hårdare, ekade i bröstet när hennes fingrar lekfullt borstade mot hans arm, som om det vore en tillfällighet, men de båda visste bättre.

De hamnade i ett avskilt hörn, dolt av ångan. Hennes läppar var så nära att han kunde känna hennes varma andedräkt, doften av fukt och salt hud. Han lät sina händer vila på hennes midja, bara en lätt beröring, men hon pressade sig närmare, upp mot honom. Hennes fingrar vandrade längs hans nacke, naglar som försiktigt rispade huden, retande.

Deras läppar möttes, mjukt först, men hettan från bassängen var inget mot den hetta som exploderade mellan dem. Kyssarna blev djupare, mer krävande. Vattnet skvalpade runt dem när hon lät sig pressas mot kakelväggen, hans kropp tätt intill hennes. Ångan gjorde luften tung, men de kunde inte få nog. Händer som utforskade, smekningar som lämnade ett brännande spår efter sig.

Där, mitt i badhusets gömda värme, blev världen bara dem två – en virvlande hetta av hud, ånga och brännande begär.

Noveller

En natt vid sjön

Det var en sådan där sommarkväll som aldrig riktigt blev mörk. Himlen glödde i mjuka nyanser av orange och rosa, och sjön låg spegelblank framför dem. Emma drog av sig skorna och lät fötterna glida ner i det svala vattnet. Den lätta brisen smekte hennes hud och förde med sig doften av blommor och fuktig jord.

Mark satt nära, kanske för nära. Hon kunde känna värmen från hans kropp, höra hans lugna andhämtning. När hon lutade sig bakåt på armbågarna, kastade hon en blick på honom – hans mörka ögon hade en gnista av lekfullhet och något annat, något djupare.

“Vad tänker du på?” frågade han, rösten låg och mjuk som sammet.

“Jag vet inte,” svarade hon med ett svagt leende. “Eller kanske vet jag, men jag vågar inte säga det.”

Mark lutade sig fram, en långsam rörelse som fyllde luften mellan dem med elektricitet. “Säg det,” viskade han.

Hennes hjärta slog hårdare när hon mötte hans blick. Orden hängde i luften, men innan hon hann forma dem, kände hon hans hand mot hennes kind, varm och stadig. Hans fingrar följde linjen av hennes käke innan de kupade sig bakom hennes nacke.

Och så hände det. Hans läppar mötte hennes, först försiktigt, nästan tveksamt, men snart växte kyssen till något intensivare. Hans händer drog henne närmare, deras kroppar pressades samman, och världen runt dem föll bort – bara de två, som om universum hade stannat.

Vinden viskade genom träden, vågorna slog mjukt mot stranden, men allt Emma kunde känna var Mark – hans doft, hans smak, hans beröring. Hans läppar vandrade till hennes hals, hans händer utforskade hennes rygg, varje rörelse skickade vågor av värme genom hennes kropp.

Det var som om tid och rum upplöstes. Bara denna stund, denna natt vid sjön, och känslan av att vara fullständigt levande.