Noveller

Genom jeansen

Golvet var svalt under hennes fötter när hon steg in i vardagsrummet. Kvällen var varm, luften nästan elektrisk. Hon hade på sig bara en tunn skjorta, hans, som räckte precis till låren. Inget under. Det visste han.

Han satt i soffan, blicken fäst vid henne som om inget annat existerade. Hon stannade framför honom, såg hur hans bröst höjde sig lite snabbare. Hon sa inget. Bara lät ett knäpp i skjortan gå upp. Sedan ett till.

— Kom hit, sa han lågt.

Hon gick fram, satte sig grensle över honom. Deras ögon möttes i ett ögonblick av stillhet innan han tog tag om hennes nacke och kysste henne – inte försiktigt, inte ömt, utan som om han redan väntat för länge. Hans händer gled ner längs hennes rygg, drog henne hårt mot honom, så att hon kände hans erektion genom jeansen.

Hon började röra sig mot honom, sakta, medvetet, tryckte sig mot honom med hela kroppen medan deras munnar aldrig lämnade varandra. Han knäppte upp de sista knapparna på skjortan, blottade hennes bröst och sänkte huvudet för att smaka henne. Hon drog fingrarna genom hans hår, stönade tyst när hans tunga cirklade kring hennes bröstvårta.

Det fanns ingen brådska – och ändå var de båda otåliga.

Hon drog ner hans byxa, befriade honom, tog honom i handen, styrde honom in i sig med ett enda, långsamt tryck. De andades båda in samtidigt – som ett stumt erkännande av hur fullständigt rätt det kändes. Hon red honom långsamt först, rullade höfterna, kontrollerat, medan han lät händerna glida över hela hennes kropp. Men rytmen växte. Tempot ökade.

Snart var ljudet av deras kroppar det enda som fanns i rummet – hud mot hud, våta suckar, hennes namn i hans mun, hans i hennes.

Hon kände orgasmens hetta stiga i kroppen som en flodvåg, och när den kom, drog hon honom djupt in i sig och höll honom där. Han följde henne strax efter, klamrade sig fast vid henne som om världen utanför upphörde att finnas.

De blev kvar i soffan länge. Svetten mellan deras kroppar, hennes skjorta slängd åt sidan. Inga ord. Bara ett tyst leende när hon lutade sig fram och kysste honom igen, långsamt, med ett löfte om mer.

Noveller

Kläderna föll

Inne i hotellrummet var luften tung av värme och något outtalat. De stod nära, bara en handflatas avstånd mellan kropparna. Hon såg upp på honom, hennes blick mörk och glittrande. Ingen sa något. Det behövdes inte.

Hans hand fann hennes nacke, drog henne långsamt närmare. Deras läppar möttes i en kyss som började mjukt men fördjupades snabbt. Hennes fingrar gled in under hans skjorta, kände hans hud – varm, spänd. Han svarade med en suck mot hennes hals, pressade sin kropp mot hennes tills hon kände honom genom tyget, hård och otålig.

De rörde sig som i en koreografi de redan kunde. Kläder föll i en långsam, nästan plågsam rytm – varje knapp, varje dragkedja en njutning i sig. När hon till sist stod naken framför honom, betraktade han henne i tyst beundran, innan han sänkte sig ner på knä. Hennes andning blev djupare, darrande. Hans läppar sökte hennes lår, kyss efter kyss som fick hennes knän att vika sig.

Sängen tog emot dem som ett löfte. Deras kroppar möttes i vågor, i rytmer som stegrades och drog dem båda allt djupare. Varje beröring, varje ljud, varje viskning i mörkret förde dem närmare randen. När det till sist brast i henne, skälvde hon med hela kroppen – och strax efter föll han samman ovanpå henne, varm, tung och andfådd.

De låg där länge, tysta men fulla av ord som aldrig behövde sägas. Bara andetag, hjärtslag – och ett regn som fortfarande föll utanför.