Det var en stilla kväll, månen hängde lågt över horisonten och kastade sitt silvriga sken över den lilla trädgården. Vinden smekte mjukt genom lövverket, och doften av våta blommor fyllde luften. Där, under det sköra skenet, möttes de två.
Hon stod där, hennes ögon fångade av hans intensiva blick. Han närmade sig långsamt, med varje steg tycktes spänningen mellan dem öka. När han äntligen nådde fram till henne, kände hon hans närvaro, hans andedräkt som borstade mot hennes hud.
Deras läppar möttes i en kyss så mjuk att den tycktes smälta samman med natten själv. För en kort stund förlorade de sig i varandra, bortom tid och rum. Han smakade på hennes läppar, en söt och förförisk blandning av längtan och ömhet.
Kyssens intensitet växte, som en eld som brinner allt starkare. De kände varandras kroppars värme, deras händer som utforskade och förenades i en dans av ömhet och begär. Tiden stod stilla för dem, varje ögonblick fyllt av en passion som sträckte sig långt bortom ord.
Och när de till sist bröt kyssen, var det som om de hade upptäckt en ny värld, en värld fylld av förväntan och en kärlek som bara växte starkare för varje andetag de tog.
